Tappa sugen...

Tänk vad fort motivationen svänger!!


Från att springa 8 pass på 10 dagar o känna sig på topp, till att känna det som att jag kommer aldrig komma ur slöhetsträsket...!!


Saken är att de där 10 dagarna gav knäna en lätt överansträngning...

I samband med lite viktuppgång under hösten - blev det en liten dipp hos fru Johnsson.

Vet ju att bara jag springer på så kommer kost-tänket av bara farten o sen är jag i trivselvikt igen.

Men de där 5kg sänker mig...
Det är ju tuungt!!

Tänk 5 mjölkpaket i en ryggsäck o ut o spring!
Inget man vill göra frivilligt...!!


Har iaf legat lågt med träningen.
Tagit några lugna 5km rundor för att hålla igång.
Men jag vill ju så mkt mer!!
Gaaahh!!


Men men...
Byter väl om o drar på mig tightsen.
Sticker ut på isiga vägarna o tänker att jag lägger grunden nu.
Så blir det lättare till våren...!!
Eller...?!


Kraam J

2016 / 2017

En liten sammanfattning av löparåret 2016!


Mitt nyårslöfte för året var att komma upp i 1000km.
Det var väl inget jag tänkte på under året, så inget mål som blev nått...
Men 900km är jag också nöjd med! :)


Tittade igenom kalendern, i appen Runmeter, som jag använder.
O där ser jag att jag har hållt igång löpningen riktigt bra över året.

De flesta veckorna har det varit 3-4 pass , o det är jag riktigt nöjd med!


Ett annat 'nyårslöfte' jag haft var att inte springa ett endaste lopp 2016!
Har skrivit det förr, men det har legat så mkt jobbiga känslor i grejen med lopp... Mkt folk, prestationstänk etc.

Men hur som så blev det ett lopp iallafall, Stockholms Halvmara.
O inget av det jag 'oroat' mig över slog in!
Sån seger bara det!

Sen gick inte loppet så jättebra... men jag kom i mål o jag mådde bra o kände mig tom taggad för fler lopp!!
Vem hade trott det?! :P


Så fyra lopp är inplanerade 2017, än så länge.
Bla tre HalvMarathon.

En annan utmaning jag hakat på är att springa genom Sverige under året!
Inte på riktigt såklart, utan distansen!

1972km är det från Treriksröset i norr - till Smygehuk i söder!

Måste köpa en karta o en tjock spritpenna o markera hur långt jag kommer...!
Det är lite 'vatten över huvudet' känsla... Haha! Men jag får väl se hur långt jag kommer ~ o vart jag hamnar!! ;)



Just nu får jag ligga lite lågt med löpträningen... Trist!
Men jag har fått ont i knäna...

Har lite olika teorier.
* Jag cyklar lite mer nu än innan- sliter kanske...? Spec med en 10 åring på pakethållaren...
* Springer nästan bara på asfalt
* Gått upp några kilo...
* Har börjat jobba på fsk o sitter mkt på knä på golvet..
...o det är i senan som går rakt över knäskålen det gör ont... :(
Även när jag sitter med mkt böjda ben i soffan en stund...
* Ingen styrketräning


Funderar på om jag borde köpa träningskort på gymmet ~ med alla andra här i januari! ;)
O bygga lite styrka o springa lite på band.
Kanske är skonsammare för knäna...?!

Vill ju inte ha ont NU!!
NU vill jag ju köra på!!



GOTT NYTT löparår på Er!!

Kram J

Höstlöpning & Tomteluvor

Efter Halvmaran körde vardagen igång, med nytt arbete, nya rutiner ...
Löpningen kom åt sidan lite grann.

Jag körde på 2-3 pass/vecka, mest bara för att hålla igång flås o muskler.
Inte så många längre pass, de flesta under milen.



Men jag älskar min löpning! <3
O inför 2017 har jag redan några lopp inplanerade!

* Premiärmilen
* Womans Health Half Marathon
* ev Göteborgsvarvet
* Stockholms HalvMarathon


Bara att jag anmält mig till lopp o ser framemot dem är stort för mig!


Inför 2016 hade jag som nyårslöfte att inte springa ett enda lopp!
Det var så ångestfyllt med mkt folk, press o prestationstänk att jag tyckte det var lugnast att tänka bort det helt ett år...


Om det gjort nån skillnad vet jag inte...
Men på Halvmaran i höstas kände jag inte av något sådant jobbigt alls!
Jättehärligt! :)
1-0 till mig!


Nu i dagarna har jag just hoppat på en utmaning "50 löppass innan vårdagjämningen".
Skulle på ett ungefär bli ett löppass varannan dag...

Tror det kommer göra susen för formen o löprutiner!! :)


O på julafton - om 3 dagar- blir det julaftonslöp innan frukost.
Med flätor o tomteluva på såklart!!


Så...

G O D J U L &. G O T T N Y T T Å R ! !


Jeanette

Vet inte hur många inlägg jag har börjat skriva. Blivit avbruten, glömt att spara, glömt att jag skrivit etc.
O sen har veckorna rullat på.

Skrev bla en jättebra racerapport om Halvmaran, men den försvann den med...
Men viktigast är ju iaf att jag fortfarande springer!! :)



Halvmaran blev PS - personsämsta, på den distansen!
Var inte alls i den formen jag hade velat vara...
2:28 blev tiden.
10min långsammare än jag sprungit nån gång tidigare.


Det var en mkt varm dag, många däckade av värmen o brist på vätska.
Jag ville inte vara en av den, så jag tankade vätska vid varje kontroll.
Till slut skvalpade det så i magen att jag var spyfärdig.
Övervägde faktiskt att stoppa fingrarna i halsen o kräkas i en buske. Men lät bli!

Det blev att gå bitvis tills magen lugnat sig, sedan köra på nån km innan jag var tvungen att gå igen.
Surt, men jag mådde ok hela vägen o det kändes viktigast!
O taggad att få en bättre tid nästa år.
Så en anmälan till 2017 gjordes till frukostkaffet morgonen efter!! :)



Postar det här nu innan nåt kommer emellan igen!!

Kram J

En Vecka Kvar...

Ok att tiden går fortare ju äldre man blir...

Men att det bara är en vecka kvar till Stockholms Halvmara...??
Jag som hade såna planer för min träning! :)
Tänka lite på kosten, löptekniksträning o lite extra styrka...


Å ena sidan tänker jag att jag bara ska köra på i skönt tempo o ha en kul upplevelse.
Å andra sidan... Den där lilla lilla tävlingsgnistan - som jag egentligen inte ens har- vill ju få till ett bra lopp med klipp i löpsteget o en ok tid...!

Känns som alt 1 är mest realistisk o klart trevligast!! :)


Kram J

Long Time No See...

Löpningen håller i sig jämt o bra, men inte bloggandet... Hehe!

Börjar skriva nåt bra, blir avbruten o hittar liksom inte tillbaka hit igen sen...
Men jag springer! O det är ju huvudsaken!! :)


Har under sommaren försökt ~ lite halvhjärtat~ följa jogg.se 's program för Halvmaran på 1.50.
Det har gått sådär.

Som gift fembarnsmamma kommer liksom livet emellan allt som oftast.
O jag älskar ju det där livet med stor familj!! De är ju min bas i livet! <3
Härifrån utgår ju allt annat!

Så ibland får den planerade löpningen maka på sig. Nån dag eller flera.

Men sen på't igen!! O då är man ju lyrisk när man springer på de där gamla vanliga vägarna med samma gamla spellista i öronen.
Men man e iaf ute!!! :)



Så var det ju HalvMaran...
Stockholms Halv Marathon 10/9 är det vi pratar om...
Har varit anmäld förut, men lyckats bli sjuk båda gångerna.
Så tredje gången gillt!! Gaahh!!


Får lite lätt ångest av lopp faktiskt. Så detta är KBT på hög nivå.
Face Your Fears!!
Får ta med mig en papperspåse att andas i innan start...! ;)


Grejen är att jag hade som nyårslöfte att INTE springa några lopp i år!
Hamnar så lätt i prestationstänk o då blir jag stressad o då blir det ju varken bra eller speciellt roligt...!

MEN i ett svagt ögonblick lovade jag, mannen o vännen T varandra att vi skulle köra Halvmaran ihop...

Så nu tränas det, både på att inte hamna i prestations-träsket o på att få många km i benen!


Wish Me Luck!!


Kram J

Den Viktiga Löpningen

Tänk att löpning kan bli en så viktig o betydande del av livet. Något man vill o behöver ha i vardagen för att må bra o göra bättre val.


En bra runda med flyt o skön känsla gör att jag känner mig stark - både fysiskt o psykiskt, jag blir piggare, gladare, mer positiv o tar lite lättare på saker o ting.

Jag känner mig som en löpare!

Jag vill äta bra o uppbyggande kost, skippa sockret, köpa snygga löparkläder o vätskebälten jag kan ha när jag börjar springa ultradistanser.
För NU är jag på G!!


Samtidigt kan en kass runda göra att man reagerar som en tjurig treåring - som aaaaldrig mer tänker springa en meter!!
Man undrar vad som är fel, går igenom löpteknik, börjar jag bli sjuk?

Sen kommer tankarna... Jag ska nog sluta springa, jag är ju kass pä det här. O tråkigt är det!
O går det en dag till har jag liksom glömt att jag är en sån som springer. Det är helt borta!!

Nästa steg är att jag blir låg, nästan deppig, trött o seg. Orkar inte göra nånting, äter dåligt o tycker det mesta är trist...
Blir lättirriterad också...!

Det är de dagarna mannen börjar undrar när jag var ute o sprang sist...!!
O även om det bara är tre dagar sen, känns det som veckor.

Han brukar då lite fint uppmuntra ~ läs nästan tvinga ~ mig att ta en liten runda medans han fixar maten eller nattar barn.

Det lustiga här är... att jag drar muttrande på mig tightsen o snörar gnälligt nya skorna o sticker ut.

Väl ute är det ju rätt skönt faktiskt!
Jag kan ju det här...

O så blir det en sån där bra runda o jag är på banan igen...!
Kommer hem, är glad o trevlig o såå tacksam att jag har en man som känner mig så väl!! <3


Så för mig är löpning mer än bara motion o att få upp flåset!
Jag behöver det verkligen för att må bra i vardagen.
För mig är löpningen viktig!

Hur är det för Dig?


Kram J